Idag dog jag lite, kändes som hela jag höll på att brytas itu. Jag skakade och grät av smärtan och hur jag än vände och vred på mig så gjorde det ont, ingen ipren/alvedon i världen kunde rädda mig från smärtan. Min älskling försökte hjälpa mig men kunde inte, han funderade tom att köra mig till sjukhuset för smärtan var obeskrivlig. Efter 2h av smärta så lugnade det ner sig, mina tårar torkade och min kropp fick vila......hur ska jag klara av att föda barn om min kropp inte ens klarar av att få sin måntliga?
Fick veta idag att jag kan få speciella tabletter för detta, ska boka in mig hos min läkare för jag ska få det! Är trött på att få så himla ont, känns verkligen som om någon gör illa mig inne ifrån. Man kan inte smita smärtan utan den är liksom där...usch det var hemskt!
Nu kan jag iaf stå upp, har en molnande värk men det klarar jag! Har ju helgen att tänka på som tröst, den var underbar. Vi kom alla så nära varandra, jag är nykär i min älskade baby och nyförälskad i min vovve. Det enda som saknades var missarna, älskar min familj. <3
hej vännen
SvaraRaderajag SAKNAR dig... känns som det var längesen vi sågs nu, även om det kanske inte var såå längesen... låter inte bra att du får sådär ont, kolla upp det där med tabletter - bums! kul att ses på måndag! kraaam <3