Usch, känner mig som Smegol just nu. Vill spotta ut " Golum!!...Gollum!!" Den pessimist och tyckersyndommisjälv-syndromet tar över kroppen.
Gårdagen avslutades på ett lite tjafsigt sätt, jag somnade för sent och som tidigare med orolig sömn. Dvs. Jag vaknade varannan timme med ångest. Hur fan botar man prestationsångest?!
Sen idag har det bara gått utför, positivt va? Klockan är bara åtta och jag tycker redan att den har dagen är värdo.
Vaknade extremt trött, bestämde mig för att ligga kvar en stund. Jag har jobbat över så jag kan faktisk börja kl09.00 (flextider), duschar, ska packa en matlåda, hittar massor med behållare men inga lock. Letar säkert i 15min men gav upp, E sover så jag får försöka hitta kläder i bäckmörker, jag känner mig fet.
Ni vet så där äcklig fet, man vill bara komma undan sig själv. Jag är konstant medveten om hur allt sitter tight och börjar fundera på om jag ska skita i och äta framöver.,.
Ja, ni hör ju. Golum!! Golum!!